God Jul!

God Jul & Gott Nytt År!

 

Målsättningar 2012

Ja, jag har funderat en hel del på vad vi ska sätta upp för mål för nästa år. Självklart är det ju inget måste att sätta upp en massa mål, inte heller någon mening om det blir en press att man måste klara målen. Men för mig är det mest ett sätt att öka motivationen och för att träna lite mer målmedvetet. Sen vet man ju aldrig vad som händer – rätt vad det är finns inte tiden eller möjligheten att träna som man tänkt och då blir ju resultaten därefter.

Meeen – jag drar till med den här listan :

Lydnad: 1:a pris lyd.kl 3 + lyd.kl Elit (Det sistnämnda känns som en lite väl hög målsättning om vi även ska hinna pyssla med resten på listan, men men…)

Spår: Uppflytt ur HKL. (Krävs en hel del jobb med spårarbetet och markeringar av pinnar innan vi är där… Framåtsändandet är ju också ett kapitel för sig, precis påbörjat att träna saktagåendet…)

Sök: Godkänd LKL (Ja, det här är verkligen en högoddsare!  Vill verkligen komma igång och träna sök då jag är övertygad om att det är mer Enzos grej än spåret, men det återstår att se hur det blir med den saken! Hade känts lagom att få mjukstarta i Appellen, men eftersom vi ju redan har klarat av den i spåret så måste vi hoppa rakt in i LKL i så fall.)

Jakt: 1:a pris NKL (Om vi bara kan få ordning på gripandena så ska väl inte det vara några större bekymmer hoppas jag)

Ja, det var väl en lagom liten lista?  Vet inte riktigt hur jag ska få till tiden att träna bara Men får väl ligga i med lydnaden i vinter och satsa järnet på bruksmomenten så fort snön smälter bort. Hoppas kunna starta lyd 3 i vårvinter och sen Elit i augusti. I somras var Enzo som en zombie i värmen så blir det samma reaktion i år är det ingen mening att ge sig ut på tävling då (möjligen kvällstävlingar). Tyvärr påverkas ju även träningen under sommaren, då det inte är någon mening att träna snabbhet under de förutsättningarna. Så, så mycket lydnadsträning som möjligt i vinter nu när han är wild ”n crazy!

Spårstarten blir på höstkanten och en ev. sökstart blir på senhösten. Jakten blir mest sannolit också på hösten.

Wish us luck!

Med siktet inställt på nya mål

 

 

 

Uppföljning mål för 2011

Ja, nu när året går mot sitt slut är det väl läge att kolla över de målsättningar jag satte upp i januari för detta år.  Nya målsättningar kommer att dyka upp här framöver

Här är målen för 2011, med kommentarer efter:

Hundrelaterat:

HD/ED-röntgen någon gång under vårkanten - HD A, ED 0 – kunde ju inte bli bättre!

MH – Det får bli när vi lyckas komma med på ett… Känd mental status i maj (2:a på skott)

Spår – Hade tänkt klara av apellen i maj och även komma till start (gärna med uppflytt såklart…) i lkl under hösten. Appell upflytt + 1:a plac i maj, lkl uppflytt + 1:a plac i okt 

Lydnad – Blir säkert någon start, för att få lite tävlingsträning om inte annat, i lyd 1 och ev lyd 2. 1:a pris + 1:a plac i Lyd 1 i april, 1:a pris + 1:a plac i Lyd 2 i aug.

Jakt – Hade ju varit kul att komma till start i nkl, men jag är lite tveksam till om jag kommer lyckas hinna träna tillräckligt på den biten. Jag är fortfarande lite för ostrukturerad för att få till riktigt bra träning. Men man vet aldrig, jag får väl hoppa på någon mer kurs… Nej, det blev ingen start, lite för mycket strul med hängande över viltet för att ha chans på 1:a pris. Vi hade säkert kunnat gå till pris om vi startat, men jag är inte intresserad av att tävla om vi inte har en realistisk chans på 1:a pris. Det får bli till våren istället.

Personligen:

Jag ska försöka träna på att ändra och bryta tankemönster som ofta tenderar att ta mer energi än de ger. Hamnar alltför ofta i sådana… Lättare sagt än gjort, men det är väl så det ska vara med nyårslöften? Har nog inte lyckats fullt ut här, tyvärr, även om jag försöker tänka mer på det och kommit en bit på väg.

Dessutom ska jag se till att bättra på den där obefintliga konditionen… Hmm, nä här är det bara att erkänna att jag totalfailat. Konditionen är sämre än någonsin. Suck!

Fjärrfilm!

Wiihoo – jag känner mig som värsta teknikproffset som nu äntligen lyckats klippa ihop några filmsnuttar i moviemaker! (Tack Malin för att du gav mig en snabbkurs )

Som man kan se i filmen så går det lååångsamt framåt… Eller, ställandena är rätt fina, oftast iaf, men den svåra positionsändringen från stå till sitt är ett problem. Han envisas med att alltid vilja lyfta ena tassen och flytta den lite grann. Försöker hitta en lösning på det, ska nog försöka med brädan igen som Lillempr & Kejll använde. Tyckte inte det funkade så bra med den vid den inledande träningen, men kanske funkar bättre nu när han har koll på förflyttningarna?

Har kört lite mer vittring också, denna gång utan något försök att plocka fel pinne, dessutom hann jag klicka precis innan han hann lyfta i rätt pinne.  Bara att nöta vidare.

Framåtsändandet har vi precis påbörjat och kör nu saktagående mot riktningspinne. Han kopplade rätt snabbt och kan nu gå flera steg sakta innan varsågod. Vi har ju hela vintern på oss…

Har kört apporterin med stativet också, bra fart ut och in, bra gripande MEN då har vi fått den oönskade detaljen att han är så taggad att han morrar till innan han ska ta den… Inte bra! Så nu är det lugn belöning med godis som gäller. Gas & broms, gas & broms… Inte lätt att hitta balansen, inte!

Imorgon blir det tidig uppstigning och tävlingsledande för sök- och rapporthundarnas planlydnad hela dagen. Sen på söndag blir det nog lite jaktträning!

Utställning

Idag gjorde den lilla urfällda, amerikanska tollargolden (Kurt Nilssons benämning… ) debut i utställningsringen. I sista sekunden bestämde vi att jag skulle visa honom själv istället för Kati som det var tänkt från början. Så – målsättningen var att undvika att studsa runt i ringen, springa i fotposition,  skälla eller annat olämpligt…

Det gick ändå över förväntan – han hade kanske lite för mycket kontakt med mig vid språng (angenämnt problem tycker jag) men sprang första svängen utan studsande. Vår egen triangel blev lite studs första svängen, men vi fick ett varv till och då skötte han sig bättre. Uppställningen fick han sköta själv – jag hade bara sabbat det om jag hade börjat pilla en massa…

Han fick iaf sitt ”Good”, vilket är vad som behövs för framtida arbetschampionat, vilket vi ju förstås hoppas kunna nå någon gång i framtiden, så det var jag nöjd med. Kritiken var över förväntan, hade han bara varit i päls hade vi nog rent av fått ett Very Good om jag förstod domaren rätt! Hon tyckte att han var mycket finare än många andra jaktgolden hon hade sett och tyckte vi skulle komma tillbaka när han var typ 4 år, i päls, och stod för jaktchampionat

Här är kritiken:

”Ngt lätt byggd o för dagen utan päls. Mask huvud. Prima pigment. Bra hals, skuldra. Kunde önska bättre välvd bröstkorg. Stark rygg. Korrekt länd o kors. Ngt lågt ansatt svans som bärs för glatt. Passande benstomme. Korr tassar dock med vitfärgning vilket är oönskat. Mkt sött o lugnt temperament. Välställd.”

Domare: Marianne Holm Hansen

Gillar det där med ”sött & lugnt temperament”… Inte precis det han har uppvisat sen vi kom hem – superspeedad och uttråkad av en dag utan action i ett ridhus.

Här en av få bilder från dagen – om ögat ser lite mysko ut så beror det på att jag försökt göra det svart istället för det självlysande öga det var på kortet….

Lite spår-, utställnings(!)- & jaktträning

I lördags var vi på Råberget och spårade med Jessica & Katarina. Min tanke var att fokusera på vinkelträning, då han lätt skjuter ut sig där… Katarina gick ut ett spår på kanske 500 m, på ett kalhygge med ett par stigövergångar och sen i lite tallsly som avslutning. 6 pinnar + slut tror jag.

Det började fint – han tog upp det spontant och högg första pinnen som låg efter bara ett tiotal meter, fortsatte sen självmant, men tappade sen fokus när han hörde och såg Katarina och Indra som gick sitt spår parallellt en bit bort. Måste verkligen träna mer på att han ska klara olika former av störningar och ändå kunna fokusera på sitt eget arbete. Efter att ha sagt åt honom så fortsatte han med sitt spår, tog en stigövergång och ett par vinklar helt ok, men sen blev det nåt tjorv vid nästa stigövergång. Han gick över, men gick tillbaka och sökte, i mina ögon, av vägen bra igen i jakt på spåret, men hamnade fel igen. Då tappade han fokus helt och slog en liten nervös drill istället… INTE vad en lite lätt irriterad matte uppskattade, det må vara olämpligt att bli arg i spåret men detblev jag iaf. Av med sele & lina och så gick jag missbelåtet därifrån. Efter en it såg jag märket där Katarina passerat så då fick han en ny chans att visa om han tänkte ta upp spåret, vilket han gjorde. Resultatet blev sen 4 pinnar + slut. Inget formbesked precis… Myyycket träning som behövs, både i form av störningar, vinklar och kontrollerade förledningsspår. Får väl hoppas att vi hinner med något spår till innan det vita eländet kommer…

Söndagen var jag  till Kati och fick Enzo (det lilla som nu är kvar av honom efter all fällning…) friserad inför den kommande utställningen. Sedan testade vi lite ringträning, vilket gick sådär…. Enzo studsade som en känguru, tills vi fick konstatera att han ska springa med slakt koppel för bästa rörelser ( dvs alla fyra benen på marken..) Sen kan han ju stå hjälpligt även om han tycker det är trist. Återstår väl att se om vi kan få det prydligt på lördag – vet ju inte alls hur det funkar med en massa andra hundar som springer både framför och bakom. Misstänker att risken för en orolig, spänd liten kille med halrest ragg kommer att strutta på i ringen, men vi hoppas kunna få ett Good iaf

Efter den träningen gav vi oss på lite riktig träning Dvs – apporteringsträning! Enzo har ju inte kört nåt sånt nu den senaste tiden, så han var laddad till tänderna, tyvärr så kom det en del pipande också innan det var hans tur. Vi tränade på linjetag, och återigen blev det tydligt att jag MÅSTE få till en bättre lydnad på avstånd vad gäller att kunna både stanna och kalla in honom när han kör på i 120 efter eget huvud… Som det är nu så är det inte mycket teamwork utan han ser till att leta själv tills han hittar något, vilket ju inte är optimalt på tex ett linjetag…

Sen får jag börja träna linjetagen mer på samma sätt som övriga lydnadsmoment och verkligen befästa vad ut innebär. Ska försöka undvika retningar i form av kast, utan ställa upp dem och köra närmre och lättare till en början där jag enklare kan styra om han går snett.

Här nedan en bild på hela gänget i helgen. Alla spanar efter Kati som kastar ut dummies för ett linjetag. (Foto: Carola Berg)

Vittringsapportering

Ja, nu var det länge sen igen…

Men vi har faktiskt inte bara legat på latsidan sedan sist, även om jag kan erkänna att det inte varit lika hysteriskt med träning Förra helgen tränade vi med A-C & Malin både lördag & söndag. De tvingade mig att dra upp huvudet ur sanden och börja ta tag i att träna ”stanna” även i full fart ut mot retning, vilket är en svaaag punkt…. Jag har nöjt mig med att det funkar när han springeer i full fart framför mig utan dragning, och blundat för att han skiter i mitt kommando om han är på väg mot t.ex. en riktningspinne, dummy el. liknande. Och så kan man ju förstås inte ha det, inget att blunda för…. Lördagens träning kändes som ett totalhaveri från mattes sida, då jag var både trögtänkt, långsam och saknade all form av timing… Kändes som jag hade noll koll på min hund. Men bet ihop, tränade på under kvällen och dan efter kunde vi redan se en del framsteg. Vi har en bit kvar då lille E gärna kan köra efter eget huvud om inte matte är med, men det ger sig nog.

Idag har det varit toppenväder, så förutom att vara ute i skogen och köra lite fys i blåbärsriset och leta tennisboll, så tog jag äntligen tag i uppstarten av vittringsapporteringen som varit ”stoppa-huvudet-i-sanden-moment” nr 2. Mest av den enkla anledningen att jag inte riktigt bestämt mig för vilken metod jag skulle köra på samt att allt fokus har legat på att plocka pinnar i spåret. Har inte riktigt velat blanda in det här med att selektera bort vissa pinnar, då han varit så himla duktig på det av sig själv när det gäller spårpinnarna… Men efter att ha funderat lite har jag kommit fram till att Svartbergarnas godismetod nog är lämpligast för honom. Så idag har vi kört de första stegen, dvs (i korthet)

1. Godissök

2. En hög med ovittrade pinnar med godis runt om

3. Ovittrade pinnar utspridda med godis runt om

4. Ovittrade pinnar utspridda med godis mellan

5. Ovittrade pinnar med godis mellan + en godisdoftande pinne. Vid nosande på pinnen = klick innan han griper.

De första stegen funkade förvånansvärt bra, jag hade förväntat mig ett planlöst huggande i pinnar till höger och vänster, men han höll sig lugn och fokuserade på godisletandet. Körde bara steg 5 några gånger. Vid ett tillfälle försökte han komma med en till pinne efter att ha fått klick för rätt nosande, så jag förstår varför de vill att man repeterar den här fasen ordentligt. Men det känns som den bör funka fint då han hamnar i ett bra, lugnt läge. Vill gärna slippa få samma hafsiga gripanden som på vanliga apporteringen…

Sen har pojkarna tränat agility också, Enzo hade lite svårt att förstå vad de egentligen ville att han skulle göra… Men de hade rätt kul ändå! Här är ett par filmklipp:

Viggo & Enzo:

 

Rasmus & Enzo: